Myt: Cannabis ger hjärnskador.

Fakta: Inga medicinska tester som används för att upptäcka hjärnskador i människor har funnit någon skada från marijuana, inklusive långvarigt bruk med höga doser. Påståendet att cannabis dödar hjärnceller härstammar ifrån en spekulativ rapport som daterar tillbaks en fjärdedels av ett sekel som aldrig har stötts av någon vetenskaplig studie.

Att döda hjärnceller är inte en nödvändighet för att bli berusad eller hög. Cannabis innehåller speciella kemikalier vilket fungerar som substitut till de naturliga kemikalierna i din hjärna. Dessa kemikalier nuddar speciella 'knappar', kallade receptorer, på dina hjärnceller. Man kan säga att cannabis kittlar hjärnceller men skadar dem inte. En del droger fungerar på samma sätt men tröttnar ut dessa knappar eller producerar gifter med biverkningar, som t.ex. alkohol, vilket marijuana inte gör.

Myt: Det finns inga vetenskapliga bevis som bevisar marijuanas terapeutiska värde.

Fakta: Marijuana har visat sig i studie efter studie vara oerhört effektiv i att reducera illamående och stimulera aptit hos aids-patienter och personer som genomgår kemoterapi. Det finns även bevis att cannabis reducerar ögontrycket hos personer som lider av grön starr och minskar muskelspasmer hos personer med neurologiska problem.

En syntetisk laglig variant existerar (vilket bevisar att naturlig cannabis har accepterade medicinska egenskaper) men räcker helt inte till för att tillgodose de olika behoven patienter har. Syntetisk THC är inte lika effektiv som naturlig cannabis som innheåller ALLA av de positiva och välgörande kemikalierna hos den torkade plantan. Ren THC producerar även många obehagliga berusande biverkningar som inte vissa patienter tål.

Många personer använder marijuana som medicin i dag, trots dess olaglighet, och riskerar p.g.a. det anhållning och fängelsestraff. T.o.m. vita husets anti-drogbekämpningskontor medger att cannabis har avancerade medicinska fördelar.

Myt: Marijuanas potentiella hälsofördelar är betydelslösa eftersom man inhalerar farlig rök.

Fakta: Marijuana behöver inte administreras via rökning. Den kan konsumeras genom mat, the eller förångas genom en rökfri vaporizer. Moderat rökning av marijuana utgör en minimal skada på lungorna.

Precis som med tobak innehåller marijuanarök ett antal av irritament och cancerframkallande ämne. Men cannabiskonsumenter röker i genomsnitt avsevärt mindre, och över tiden, inhalerar mycket mindre rök. Den genomsnittliga cigarettrökaren i Tyskland röker 15,2 cigaretter om dagen. Det är ca 450 gram tobak per månad. Som en jämförelse kan nämnas att inte ens de så kallade långtidskonsumenterna kommer upp i mer än 35 gram cannabis per månad och tillfällighetskonsumenter förbrukade i snitt endast 3,4 gram per månad.

Det finns inte heller några bevis att cannabisrökning leder till eller orsakar lungcancer. Cannabis innehåller istället kemikalier som motverkar tumörbildning vilket inte tobak gör och det är därför inte cannabisrökning vetenskapligt kunnat länkas till lungcancer. Cannabis är dessutom nikotinfritt. Argument mot att röka en medicin är dessutom fel eftersom det faktiskt är en fördel för patienter som mår illa, de föredrar att inhalera sin medicin än ta den oralt, vilket också ger dem mer kontroll.

Dessutom har inga fall någonsin rapporterats av patienter vars tillstånd förvärrats av cannabis. Om cannabis inte fungerar för en patient så upphör personen helt enkelt att använda den.

Myt: Att tillåta medicinskt bruk av marijuana sänder fel budskap till barn och leder till att fler ungdomar experiementerar med drogen.

Fakta: I de tolv delstater i USA som legaliserat medicinsk marijuana har man genomfört studier i användningen före och efter. De visar enhälligt att inte bara har tonåringars bruk av marijuana inte ökat totalt, den har i själva verket sjunkit sedan medicinsk cannabis blev laglig. En anledning kan vara att unga människor fått mer respekt för cannabis som ett läkemedel, istället för enbart ett nöje.

Myt: Medicinsk marijuana är en front för legalisering av cannabis.

Fakta: Betyder en legalisering av läkemedel på apoteket att vi har legaliserat läkemedel för rekreationsbruk? Att folk missbrukar läkemedel gör inte att vi borde kriminalisera alla läkemedel som hjälper människor. Det samma gäller cannabis.

Myt: Om FN:s narkotikakonventioner reformeras så kommer barn och ungdomar utsättas för narkotika i större utsträckning.

Fakta: Detta argument är ett sätt att flytta diskussion från huvudfrågan om att cannabis hör hemma i samma kategorie som alkohol och tobak istället för den grupp som heroin och kokain tillhör. Argumentet använder hotet mot barns oskyldighet från "den goda fienden". Om FN:s narkotikakonventioner skulle genomgå en reform och cannabis avlägsnas så betyder det bara att respektive länder få själva bestämma sin egen policy rörande cannabis. Inget annat.

Faktum är att nationer skulle kunna bryta FN:s narkotikakonventioner imorgon om de fanns nog med politisk vilja att göra så. Ingen förändring i konventionerna är trolig såvida inte medlemsländer kan förse WHO med nog med bevis att cannabis inte är så farlig som de tror. Detta är inte troligt efersom WHO har förtyckt all inlämnad vetenskaplig analys som inte stödjer deras och den amerikanska regeringens officiella hållning.

Myt: Cannabis användes under bibliska tider.

Fakta: Stor ansträngning har spenderats av dem som vill öka cannabis trovärdighet genom att försöka ge cannabis biblisk betydelse genom att påstå att hebréer använde drogen. 1936 hävde etymologen (forskare i ords ursprung historia och betydelse) Sulu Benet att det ursprungliga gamla testamentet gjorde positiva referenser till cannabis både som en rökelse och drog. Hennes bevis kommer ifrån Exodus 30 vers 22 33 i vilket Gud instrukterar Moses att producera en helig insmörjningsolja med myrra, kanel, kassia och kaneh bosm. Det senare påstod hon innehöll rotordet kan (som betyder hampa och vass) länkat till adjektivet bosm (aromatisk) och bildar då cannabis.

Vad som är sant är att de antika hebréerna använde en helig olja för att försätta sig själva i en trans under vilket Gud talade med dem. Man måste också komma ihåg att ordet Mesiah betyder 'den insmörjde' genom vilket Guds ord gavs. När det gäller de antika egyptierna är bevisen hittills inte avgörande. Att de hade en omfattande kunskap om naturliga droger och medicinska plantor är obestridligt men inte någonstans omnämns cannabis, inte heller har det hittats något bevis i utgrävningar.

Myt: Haschpsykoser är vanliga.

Fakta: För att en s.k. psykos ska framträda p.g.a. av cannabiskonsumtion krävs det att alla förhållanden och förutsättningar är extremt ogynnsamma. Först måste du vara minderårig, röka konstant och över en längre tid, personen måste även ha anlag för vissa psykiska sjukdomar. Dessutom brukar ofta paranoja (förföljelsemani) eller förvirrning blandas ihop med en psykos. Dessa går ofta över av sig själv och efter en viss tid av abstinens. En ren lögn är att man kan få en 'haschpsykos' av en enda joint eller s.k. tillfällig konsumtion, vilket inte stämmer.

Myt: Cannabis kan orsaka permanenta mentalsjukdomar. Hos ungdomar kan även sporadisk användning orsaka psykologisk skada.

Fakta: Det finns inga övertygande vetenskapliga bevis att marijuana orsakar psykologisk skada eller mentalsjukdomar hos både tonåringar eller vuxna. En del användare upplever psykologiska besvär efter ha konsumerat marijuana, vilket kan inkludera känslor av panik, ångest och paranoja. Sådana upplevelser kan vara skrämmande men effekterna är alltid tillfälliga. Med väldigt stora doser kan marijuana orsaka tillfällig giftpsykos. Detta är väldigt sällsynt och nästan alltid när cannabis äts istället för inhaleras.

Myt: Cannabis har samma negativa effekter som opium.

Fakta: Svenska läkare är ofattbart ignoranta och okunniga om cannabis positiva fördelar vilket inte är konstigt efter alla år av propaganda emot dess användning. Att jämföra en opiat, t.ex. opium, morfin eller heroin, som är oerhört beorendeframkallande med en ört som cannabis utan några fysiskt beroendeframkallande effekter är ansvarslöst. Svenska forskare vågar inte studera cannabis fördelar vilket får konsekvensen att svenska läkare förblir outbildade eftersom de inte vågar ta del av den utländska kompetens som finns på detta område.

Myt: För vissa symtom som kan lindras av cannabis finns det bättre läkemedel för.

Fakta: Många människor svarar inte på traditionella läkemedel, antingen för att deras kroppar är annorlunda eller att de är allergiska. För dessa är cannabis ovärderlig. Dessutom fungerar cannabis bättre är vissa dyra syntetiska läkemedel för vissa tillstånd, t.ex. illamående från kemoterapi. Cannabis är ett naturläkemedel och bör betraktas som det baserat på medkänsla och förståelse.

Myt: Det behövs mer forskning kring cannabis som medicin.

Fakta: Det har idag gjorts över tusen positiva studier om cannabis effektivitet som medcin. Den enda anledningen den ännu inte pouläriserats är oppositionen folk känner p.g.a. cannabis historiska bagage.

Myt: Det aktiva ämnet THC varierar starkt och går inte att mäta exakt så patienten vet inte hur de ska dosera.

Fakta: Det är sant att cannabis är en naturprodukt där halterna av kannabinoider varierar beroende på vilken variant du använder. Men under en reglerad och kontrollerad legaliseringplan kan man mäta cannabisprodukters styrka och innehåll precis som vilken annan produkt som helst. Eftersom cannabis är en naturlig ört så kommer doserna alltid variera lite grann från person till person och från planta till planta.

Myt: Om man använder medicinsk marijuana är man hög hela tiden.

Fakta: Enligt patienter själva så upplever de inte ruset på samma sätt om de använder cannabis för en åkomma eller symptom. Dessutom är berusningseffekten ganska så obetydlig om fördelarna överväger nackdelarna, samma riskfaktor som gäller all medicin. Alla läkemedel har biverkningar.

Myt: Cannabis leder till motivationsproblem.

Fakta: I över 25 år har forskare letat efter cannabis-inducerad motivationssymptom (amotivational syndrome) och misslyckats att hitta den. Människor som är berusade konstant, oavsett på drog, är osannolika att vara produktiva medlemmar av samhället. Det finns inget specifikt i marijuana som får människor att förlora deras drivkraft eller ambition. Bland arbetande vuxna tenderar marijuanarökare vara höginkomsttagare till skillnad från icke-användare. Studenter som använder marijuana har samma betyg som icke-användare.

Myt: Flashbacks från cannabis är vanligt.

Fakta: Flashbacks inträffar bara under vissa omständigheter och mönster av användning. Du måste ha ett långvarigt dagligt användande, vilket inte är troligt för de flesta. Det finns vissa rapporter om tunnelseende och flimmer för ögonen (efter fysisk aktivitet). Detta är tydligast under de första 5 dagarna för att sedan avta och helt upphöra efter 4 veckor. Det kommer sedan inte tillbaka.

Myt: Sedan Holland inofficiellt avkriminaliserade cannabis i sina coffeeshops har användningen exploderat och hela landet är full av missbrukare.

Fakta: Hollands narkotikapolitk är den mest straffria i Europa. I mer än 20 år har holländska medborgare över 18 år kunnat köpa och använda cannabis utan rättsliga straff i speciella reglerade coffeeshops. Denna policy har inte resulterat i någon dramatiskt eskalering i användning. För många åldergrupper är statistiken för cannabiskonsumtion lägre eller på samma nivå som USA. Däremot, för unga tonåringar, är bruket avsevärt lägre i Holland än i USA.

Myter som försöker beskriva landets narkotikapolitk som ett misslyckande är många eftersom den hotar anti-droggruppers levebröd och filosofi och att vända opinionen mot Holland är av yttersta vikt. Vid sådana påståenden hänvisar man ofta till att cannabisanvändandet ökade i Nederländerna under slutet på 80-talet, eller att landet skulle ha förfallit till en tummelplats för smugglare. Båda dessa påståenden bygger på en gnutta sanning, men missar målet: Cannabis avkriminaliserades redan 1976. Därför är det svårt att koppla detta till en ökning av konsumtionen över ett årtionde senare. Cannabiskonsumtionen ökade nämligen även i andra länder. I Tyskland har till exempel antalet cannabisfall mer än tredubblats de senaste 15 åren. Det har mer med hur den internationella ungdomskulturen utvecklas att göra, än med drogens legala status.

Precis som innan konsumerar endast hälften så många nederländare från 12 år minst månatligen cannabis som amerikaner (2,5 procent resp. 5 procent). 33 procent av amerikanerna har prövat på cannabis men bara 15,6 procent av nederländarna. Andelen amerikaner som har erfarenhet av heroin är till och med fyra gånger högre (0,3 procent resp. 1,1 procent). En undersökning utförd av den nederländska Socialstyrelsen (Dutch Ministry of Health, Welfare and Sport - VMS) kom till slutsatsen att ungdomar i Nederländerna knappt skiljer sig från ungdomar i andra länder gällande deras cannabiskonsumtion. Medan 13% av ungdomarna hade konsumerat cannabis i Nederländerna den senaste månaden, var siffrorna i England 24% och i USA 21%. Enligt European Monitoring Center for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA) i Lissabons statistik skiljer sig inte siffrorna i Frankrike och Spanien särskilt mycket, de nederländska ungdomarna ligger alltså med sitt cannabisbruk i det europeiska genomsnittet.

Regelbundet cannabisbruk är mycket mer utbrett i Tyskland än i Nederländerna: Det bevisar två studier för de tyska respektive nederländska motsvarigheterna till socialstyrelsen. Medan bara 2,5 procent av nederländarna hade konsumerat cannabis, var det i Tyskland 2,8 procent och i västra Tyskland hela 3,0 procent. Det holländska folket stödjer fullt ut den nuvarande narkotikapolitiken vilket avser att normalisera istället för att dramatisera cannabiskonsumtion.

Myt: Internationella fördrag förbjuder en legalisering.

Fakta: Nästan alla europeiska länder har undertecknat FN-konventionerna från 1961, 1971 och 1988. I princip underkastar dessa konventioner cannabis samma begränsningar som morfin och heroin. De förhindrar dock ej, som så ofta påstås, en legalisering av cannabis. Konventionen från 1961 spelar därvid ingen roll, den från 1988 är mer problematisk. Den tvingar de stater som undertecknar den till att i lag förbjuda handel, införsel, odling och innehav.

Vid innehav av eller odling för personligt bruk beror uppmaningen till förbud på författningsmässiga och grundläggande medborgarrättsliga villkor. Ett sådant villkor är relativitetsprincipen i grundlagen. Detta rättsliga läge skulle kunna möjliggöra straffrihet för innehav eller odling för eget bruk. För kommersiell odling och handel skulle en opportunitetslösning vara möjlig, det vill säga den verkställande makten skulle avstå från åtal om vissa förutsättningar (ungdomsskydd, ingen reklam, mängdbegränsning, ingen export, o.s.v.) uppfylls. Fördragen tillåter också länder som har undertecknat, att träda ur och att endast med vissa förbehåll träda in igen.

Myt: Om cannabis legaliseras så kommer man kunna köpa heroin på ICA.

Fakta: Det finns en stor skillnad på avkriminalisering och legalisering. Faktum är att om försäljningen av cannabis till vuxna reglerades och kontrollerades istället för att kriminaliseras så betyder det inte att någon annan drogs laglig status skulle påverkas. Det betyder att annan illegal narkotika förblir oförändrad på samma sätt som läkemedel, alkohol, och andra tillåtna substanser i samhället kommer med olika restriktioner och regler beroende på dess egenskaper.

Myt: Marijuana är mer potent och därför farligare idag än tidigare.

Fakta: Det genomsnittliga THC-innehållet är det samma idag som det var på 70,- och 80-talen. Det finns emellertid problem med de mätmetoder, som bl.a. DEA använder, vilket förvränger resultaten i uppenbara syften.

Potensdata visar ingen drastisk ökning (se tabellen nedanför). Även om potensen skulle avsevärt stiga betyder det inte nödvändigtvis att drogen blir farligare. Cannabis som varierar i potens producerar samma berusande effekter. Det behövs bara mindre konsumering för att uppnå samma effekt, vilket borde räknas som något positivt.

Marijuana poserar ingen överdosrisk, oavsett styrkan på THC. Användare urskiljer också mellan hög och låg potens marijuana och modererar deras användning där efter. Precis som om en alkoholkonsument dricker färre drinkar om procenten alkohol är starkare. En legalisering skulle också skydad människors hälsa genom att märka cannabisprodukter efter deras styrka, något som är svårt att göra idag.

Marinol som regeringen säger att dem föredrar framför naturlig cannabis innehåller 100 procent ren THC och om höga doser av THC verkligen var så farligt för dig skulle man då godkänt Marinol för mänsklig användning?

Myt: Cannabis aktiva ingrediens, THC, lagras i kroppsfettet och gör att effekterna kan sitta i flera dagar efteråt och skadar samtidigt organ eller hjärnan p.g.a. detta.

Fakta: Många aktiva droger äntrar kroppens fettceller. Vad som är annorlunda (men inte unikt) med THC är att den lämnar fettceller sakta. Som ett resultat kan spår av cannabis påträffas i kroppen flera dagar eller veckor efter konsumering genom blod och urin-tester. Emellertid inom ett par timmar efter rökning, sjunker mängden av THC i hjärnan till nivåer som gör att påverkan försvinner. Fettceller med THC kvar i dem skadas inte av drogens närvaro, varken i hjärnan eller andra organ.

Myt: Cannabis skadar immunförsvaret och ökar risken för infektion, inklusive HIV. Speciellt AIDS-patienter är sårbara för marijuanas effekter eftersom deras immunsystem redan är försvagade.

Fakta: Det finns inga bevis att cannabisanvändare är mer mottagliga för infektioner än icke-användare. Inte heller finns det några bevis för att cannabis sänker användarens motstånd för sexuellt överförbara sjukdomar. Även bland personer med nuvarande immunsystem defekter, som AIDS, verkar marijuana relativt säker att använda. Helst genom en vaporizer för att undvika skadliga ämnen i röken.

Myt: Cannabis leder till personlighetsförändringar och under berusning blir användare irrationella och beter sig ofta konstigt.

Fakta: Marijuana orsakar inte djupsinniga förändingar i folks betenden. Du gör inte saker som du annars inte vill göra under påverkan av cannabis. Med andra ord, cannabis förändrar inte din personliga moral, till skillnad från alkohol. Cannabis är en substans som gör att du tittar inuti dig själv, till skillnad från att försöka påverka andra.

Myt: Cannabis försämrar minnet och uppfattningsförmågan och kronisk rökning orskar permanent mental försämring.

Fakta: Marijuana producerar omedelbar, temporära förändringar i tanke, uppfattning och informationsprocessing. Den uppfattningsförmåga som mest tydligt påverkas av marijuana är korttidsminnet. I studier har påverkade personer inga problem att komma ihåg saker de lärt sig tidigare. Emellertid har de svårt att lära och komma ihåg ny information. Denna förminskade förmåga varar enbart under intoxikation. Det finns inga bevis att långvarigt bruk av cannabis permanent skadar minnet eller andra uppfattningsförmågor och hjärnfunktioner.

Myt: Cannabis är starkt beroendeframkallande. Långvariga marijuanarökare upplever fysiska abstinessymptom och behöver ofta professionell drogrehabilitering.

Fakta: De flesta som röker cannabis gör det sporadiskt. En mindre minoritet av t.ex. amerikaner - mindre än 1% - röker marijuana varje dag. En även mindre minoritet utvecklar ett beroende av cannabis. Personer som röker marijuana i hög grad kan plötsligt sluta utan svårigheter. Andra söker och får hjälp att hålla sig nyktra, precis som med lagliga droger. Marijuana orsakar inte ett fysiskt beroende. Om personer upplever några abstinessymptom överhuvudtaget så är de psykologiska och anmärkningsvärt milda.

Myt: Cannabis orsakar schizofreni.

Fakta: Forskare är eniga om att cannabis inte är bra för dem som bär på ett anlag för att drabbas av schizofreni, men att ta upp schizofreni som ett hot för alla är inte realistiskt, då det är få som bär på dessa anlag. Om schizofrenin hos en person med anlag skulle utlösas av just cannabis, kan det lika gärna utlösas av andra idag lagliga saker i vår omgivning. Missbruk av alkohol är något som man också starkt bör avråda från.

Schizofreni är en ovanlig sjukdom, man uppskattar att ungefär 1% eller färre i världen drabbas av detta. Att cannabis skulle skapa schizofreni finns det inga belägg för, detta slår både FN:s världshälsoorganisation (WHO) och kanadensiska senaten fast i deras genomgångar av forskningen kring cannabis världen runt.

Man hör ofta hänvisningar till en rapport som publicerades 2002 i British Medical Journal, en studie av historisk data på ungefär 50000 svenska män mellan 18 och 20 år som gjorde lumpen på 70-talet. Där säger man att de som rökt cannabis mer än 50 gånger hade sju gånger högre risk att drabbas av schizofreni. Denna rapport har fått hård kritik från olika håll. Om man plockar bort vissa redan idag kända faktorer som bidrar till ökad risk för schizofreni, som till exempel de som hade haft en historia av stört beteenden redan i barndomen, sjönk sambandet dramatiskt. I studien kan man inte heller utesluta att de som drabbas av schizofreni i högre grad dras till droganvändande än andra och att användandet av droger visade sig före eftersom schizofreni oftast inte uppträder förrän runt 20-25 års ålder medan nyttjande av droger ofta startar tidigare i livet.

Sammanfattningsvis kan man säga att frågan är klar på en punkt, de få personer i samhället som bär på en latent schizofreni bör inte bruka cannabis med tanke på sin psykiska hälsa, men att påstå att cannabis skall vara förbjudet för att alla har en risk att få schizofreni på grund av cannabis är ett idag falskt och oansvarligt uttalande.

Myt: Vi har tillräckligt av problem med alkohol och nikotin.

Fakta: Detta argument förutsätter tyst, att förbudet reducerar konsumtion och att det därmed orsakar färre problem än konsumtionen själv. Det förutsätter även att cannabis enbart konsumeras som ytterligare en drog och inte istället för andra droger, som till exempel alkohol. Alla dessa tre antaganden är felaktiga.

En cannabislegalisering betyder inget införande av en ny drog, utan avkriminalisering av en gammal drog. 45 miljoner EU-medborgare har erfarenhet av cannabis. Tre miljoner tyskar röker cannabis, oberoende av lagen, sedan årtionden. De ignorerar lagen eftersom ingen kan se dess nytta. Detta är realiteten. Erfarenheter från Nederländerna visar, att befrielse från straff inte leder till en markant ökning av konsumtion. Förbudet har ingen preventiv verkan.

De flesta cannabiskonsumenter missbrukar inte drogen, precis som de flesta alkoholkonsumenter inte är alkoholister. Säkert finns det några som inte klarar av det, men det finns det redan idag, detta gäller för alkohol såväl som för cannabis. Rädsla för straff och den därmed förbundna stigmatiseringen håller problemkonsumenter till och med borta från att be om hjälp.

Legaliseringen leder inte till stigande konsumtion utan den ökade konsumtionen till legalisering. Alkoholförbudet avskaffades efter det att den illegala alkoholkonsumtionen hade ökat 12 år i rad. Förr eller senare kan man helt enkelt inte gömma sig undan verkligheten längre: Alkoholförbudet och cannabisförbudet var visserligen välmenade men trots det misstag.

Myt: Cannabis måste vara förbjudet även i fortsättningen för att skydda ungdomen.

Fakta: "Vi får inte kapitulera inför drogmaffian." Denna emotionella appell ignorerar verkligheten: Efterspaningen av handel på den svarta marknaden drabbar för närvarande små aktörer, det fåtal organiserade kriminella kommer polisen iallafall inte åt. En legalisering skulle inte vara någon kapitulation inför drogmaffian utan ett effektivt angrepp mot densamma.

Drogmaffian är beroende av drogförbudet, eftersom de höga vinstmarginalerna endast är möjliga på en illegal svart marknad. Maffian säljer ju inte heller legala växter som tomat eller gurka. På en legal marknad med några få procents vinstmarginal skulle maffian kunna existera lika mycket som de amerikanska alkoholsmugglarna på den legala dryckesmarknaden efter upphävandet av alkoholförbudet. Öl bryggs och marknadsförs idag uteslutande av legala bryggerier. Om det fanns lagliga butiker skulle ingen längre gå till svarta marknaden för att handla, där man inte kan vara säker på vad det är man får.

Så länge det finns en stor svart marknad där olika droger säljs bredvid varandra och den statliga drogpolitiken fortsatt icke är trovärdig genom den inkonsistenta klassificeringen av cannabis och alkohol, låter sig ungdomarna också lättare övertalas till att pröva på heroin. Cannabisförbudet, vars viktigaste uppgift skall vara att skydda ungdomen, misslyckas här fullständigt.

På den okontrollerade svarta marknaden existerar i dagsläget överhuvudtaget inget ungdomsskydd. De flesta konsumenter köper av andra konsumenter i sin bekantskapskrets, ingen kräver att få se legitimation för att kontrollera åldern. Enbart en legal försäljare, till exempel en apotekare, som kan förlora sitt tillstånd om han bryter mot försäljningsbestämmelser, har ett finansiellt intresse av att inte sälja några rusmedel till minderåriga. Om konsumenter från 18 år skulle kunna köpa cannabis från legala källor, skulle de flesta aktörer på den svarta marknaden försvinna på grund av utebliven efterfrågan, vilket i sin tur skulle minska tillgången på cannabis för ungdomar. Ett totalförbud är inget bra sätt att skydda ungdomar på.

Myt: Ingen behöver cannabis.

Fakta: Detta är både irrelevant och felaktigt. Patienter behöver medicin. I USA får flera patienter 300 marijuanacigaretter av staten varje månad. Cannabis var fram till 1958 även i Tyskland ett läkemedel. Det är prisvärt och har ett flertal användningsmöjligheter: kemoterapi, smärtlindring, grön starr, multipel skleros, o.s.v. Att enbart grunda förbud av njutningsmöjligheter på argument som att "ingen behöver det" skulle kunna leda till förhållanden som i Afghanistan, där TV, musikinstrument och dans är förbjudet. Villkorliga förbud är inte förenliga med grunderna i den frihetliga rättsstaten. Skyddet av människors privatsfär är författningsmässigt mycket viktig. I en frihetlig rättsstat kan staten endast inskränka enskilda människors friheter för att skydda andra människors rättigheter.

Myt: Den som engagerar sig i en cannabislegalisering röker det säkert själv.

Fakta: Detta argument är osakligt och skall bara distrahera från den egna bristen på argument. Inte alla som vill tillåta att homosexuella skall få gifta sig, är homosexuella. Inte alla som är för jämställdhet, är kvinnor. Inte alla som är emot våld mot invandrare är invandrare. Inte alla som är emot kriminalisering av cannabiskonsumenter, brukar det själv, eller förespråkar konsumtionen. Den som använder ett sådant pseudoargument måste ställa sig frågan om han verkligen inte har några andra argument.

Myt: Cannabisrökning gör folk våldsamma.

Fakta: Detta är en av de mest långvariga moderna missuppfattningar kring cannabis. Myten härstammar lång tillbaka i tiden till legenden om en mordisk islamisk och påstådd haschrökande sekt som bl.a. beskrivs i Marco Polos böcker. Århundradet efter islams grundande 622 av Muhammed delades religionen in i två sektioner, sunni och shiite. De innehöll båda en rad olika sekter.

En av dessa sekter var känd som Nizari Ismaili (shiite) som grundades runt 1090 av Hasan-ibn-Sabah, en känd islamisk dissident. Avsikten med sekten var att sprida sin religiösa tolkning över resten av arabvärlden. Han ansågs som en farlig, listig, och ambitiös individ. Ibn-Sabah ville rensa ut islam från vad han ansåg dekadenta livsstil och värderingar och alla som inte höll måttet eller ansågs som falska profeter skulle mördas.

Ett av sättet för att åstadkomma detta var hemliga lönnmord (assassinations). Ibn-Sabah utvecklade sin egen form av attackmetoder och en liten dedikerad armé som effektivt kunde slå till och övermanna även större styrkor. Detta satte skräck i deras motståndare. En slags islamisk elitstyrka som många ansåg var en terroristorganisation.

Det dröjde inte länge förrän de begått flera mord och deras rykte spreds. De mötte till slut ett ännu större hot: de kristna korsfararna som de då började specialisera sig på att attackera hänsynslöst och politiskt motiverat. De fick namnet Assassins (lönnmördare). Ordet kommer troligen från anhängare av Al-Hassan (Hasan-ibn-Sabah). De blev också kända som Hashishiyya eller Hashshashin, nedsättande ord som hämtades från sektens fiender. Det var sedan korsriddarna som spred dessa termer vidare.

Krönikörer skrev omfattande om sekten och så inleddes legenden om Assassins och ett nytt verb föddes i de engelska och europeiska ordböckerna. Sekten upphörde senare efter år av krig med andra härskare och inre stridigheter. Ett viktigt faktum inom cannabis historia är att det finns inga bevis för att de använde hasch, däremot var cannabis en viktig del i den persiska mystiken för att intensifiera den religlösa upplevelsen.

Myten spreds ändå att krigarna drevs till att mörda p.g.a. just hasch för att det passade så bra in i de exotiska och spännande berättelserna. Sanningen är det motsatta. Men det var så dem beskrevs i väst. Assassins fick ett rykte de inte förtjänade och genom dem, så också den mystiska nya drogen cannabis.